Category Archives: Illustrator

opponeringside

Posted on by
4

Jag har gått i opponeringside. Fast jag har inte ätit blåbärsris till fördärvelse innan och jag kommer att vakna upp ganska fort så bli inte för oroliga. Däremot har jag bunkrat upp med kaffe och dumlekola. Undrar varför inte björnar gör det? Det lär ju vara ganska mycket godare än blåbärsris.

Fast… kaffe är väl kanske inte ett lämpligt sömnhjälpmedel direkt. Måste vara därför.

 

Den här hade jag sparat i en liten vrå i datorn. Tycker att den är lite söt och om hon hade sett lite mer galen ut hade hon sett ut ungefär som jag känner mig. För det är så här man känner sig när man gått i opponeringside.

Tydligen.

voff/mjau

Posted on by
4

Nu har äntligen mitt hjärta kommit hem från sitt hemmahosföräldrarjulbesök. Det var banne mig på tiden. Nu sitter vi i vår nya, lila soffa med fötterna på vårt nya, vita soffbord och tittar på TV:n som står på vår nya, vita, jättefina TV-bänk. Detta har jag råkat köpa i min ensamhet. Soffan har vi visserligen planerat länge, men det andra var lite halvt impulsköp. Som student kan man ju fundera över om man verkligen har råd att impulsköpa möbler så där. Men jag måste berätta att våra förra möbler var de fulaste i hela världen så det var dags för lite förändring. Jag grät varje gång jag såg dem, så fula var de.

Men äh. Vem behöver betala räkningar? Det är ju så tråkigt!

Vad jag egentligen ville säga var att jag tecknat lite i illustrator. Just nu verkar det som att det är sådana här och teckningen i inlägget nedan som gäller. Orkar inte sitta med mina markerpennor utan det blir enkla, lite smått naiva bilder. Det gillar vi!

Eller jag i alla fall. Och min lilla katt. Så jo, vi gillar det.

om film och musik

Posted on by
6

Första Lill-Holga-rullen hänger på tork i badrummet. Det ska bli riktigt spännande att se vad hon har åstadkommit. Det är helt otroligt härligt att ha hela 36 rutor att klicka upp, istället för Holgans 12. Man blir kanske något slösaktig och okräsen och tycker att hundfekalier är ett förträffligt motiv, men det är ändå bättre än att hålla hårt om kameran och tänka att det kanske finns något intressantare runt hörnet (vilket det förmodligen gör…) och att man inte får slösa rutor. Det är, som jag brukar säga (i ärlighetens namn har jag nog sagt det två gånger), bättre att ångra en bild man tog än en bild man inte tog. Vet dock inte om det gäller i det här fallet.


Som ni ser är jag väldigt intim och bjuder in er i mitt hem – på min toalett. Ni kan nu nyfiket betrakta duschdraperiet och mina väldigt häftiga the body shop-klistermärken som jag av någon anledning placerat i duschen. Väldigt hippt och chabby chic (tror jag. Har läst ordet på en modern blogg någon gång men vet inte vad det betyder). Söta och snälla Johan har framkallat rullen åt mig. Till vänster ser ni hans första rulle med en ny (begagnad) Diana no. 151. Rullen har en väldigt snygg ljusläcka rakt igenom. Holga – Diana 1-0.

I dag har jag kurerat min förkylning med att sitta och sörpla te, snora ner pennor och teckna. Har även passat på att lyssna in mig på lite nya album som släppts på sista tiden. Måste säga att jag är otroligt besviken. Min forna tonårsälskling Alice Cooper har släppt en “uppföljare” till det fantastiska albumet Welcome to My Nightmare från 1975. Det nya heter Welcome 2 My Nightmare. ÅÅÅÅH vad du är TÖNTIG Alice Cooper! Och usch vilken dålig platta. Jag vill nästan gråta av skam. Samma sak gäller min gudinna Tori Amos nya skiva, Night of Hunters. Något spår är väl okej, men åh.. Jag är så otroligt besviken. Hon har blivit tant för hon tror att hon måste göra massa episka låtar för att hon ska vara kvinnlig och mystisk. SÅ synd, för hon är ju fantastisk på alla sätt och vis annars. Hennes elvaåriga dotter sjunger på skivan, och det hade väl varit lite gulligt om de gjort en duett (även om dottern kanske inte riktigt kan mäta sig sångmässigt med sin ömma moder (vilket man kanske inte kan förvänta sig av en elvaåring, men ändå)) men fyra jävla låtar är väl att ta i lite? My god! Skaffa er en annan gemensam hobby och förstör inte min skiva!

Nä, då är det bättre att lyssna på döda artister. Janis Joplin till exempel. Hennes blir man aldrig besviken på och man behöver heller inte våndas över någon 50-årskris som slutat i en technoinspirerad konceptskiva. Tack gud.

Att hon dog så ung är en tragedi, vilket man påminns om varje gång man lyssnar på henne. Men hon förblir också odödlig tack vare hennes storhet (som inte förstördes av en rapversion av We Shall Overcome).

Räkningar

Posted on by
Reply

I dag har jag skrivit hemtenta så att fingrarna blött. Jag är ganska duktig faktiskt, guldstjärna till mig. Jag har även tecknat lite för första gången på ganska länge, har inte riktigt varit sugen eller haft inspiration, men i dag blev det några små bilder. Dock innan räkningarna betalades och jag fortfarande hade något att leva för, eller av. Nu vill jag mest gå och gömma mig under täcket tills den 25:e mars.

Den här bilden får representera min ekonomi. Fast det stämmer ju inte riktigt för då skulle bilden föreställa en rutten, stinkande potatishög. Eller nej, askan från en bränd rutten, stinkande potatishög. Eller kanske bara en tom bild eftersom askan har blåst iväg till omöjligheternas land tillsammans med mina drömmar. Jag blir lite smådepp av att betala räkningar jag. Bilden representerar ingenting. Det är bara en bild rakt upp och ner och var nöjd över att få se något över huvud taget människa! Eller snarare tack för att du tittar in.

Hmm. Ny månad i morgon. Bara 25 dagar kvar.

Ja… Ni som kan er disney ser ju vad detta är. Not very svårt no. Fast åh vad jag stör mig på en sak i denna bild, och inte kan jag åtgärda det heller för jag sparade inte bilden i ai-format. Nåja. Femtiotvå miljoner till den som ser vad det är. Var vänliga och påpeka det inte för det är nog ändå inte vad jag tänker på och ser jag fler fel blir jag bara ledsen i ögat. Jag är verkligen mottaglig för kritik.

Lite uppsatssnack.

Posted on by
3

I dag är det dags för sista pillet med c-uppsatsen innan inlämning. Det ska bli otroligt skönt att skicka iväg den och sen aldrig mer behöva tänka på den. Förhoppningsvis. Fast det vet jag ju är en ren lögn. Uppsatsen kommer att bli bedömd, och vi kommer att få ett besked som gör oss antingen väldigt glada eller väldigt ledsna. Men SEN tänker jag inte tänka mer på den. Om det nu inte visar sig att beskedet gjorde oss ledsna, för då är det väl antagligen komplettering som väntar. Lite nervöst är det. Att det aldrig kan ta slut! Jag gillar inte att skriva uppsats.

Har jag förresten berättat att jag bestämt mig för att skriva d-uppsats nu i vår? Ja, jag funderar också på om jag borde undersökar grundligt. Jag förstår inte varför jag gör detta mot mig själv. Fast kurserna som erbjuds istället är inte lockande för fem öre, så jag skriver väl en uppsats till då. Dessutom är det ju få förunnat att få djupdyka i ett ämne man finner otroligt intressant, och dessutom få betalt för det (nåja… ska man vara riktigt ärlig är det ju mest jag som får betala…)! Jag har dock ännu inte hittat min superintressanta ämne, men det lutar ändå åt något roligt, så mycket vet jag.

Tips på något roligt mottages tacksamt.

Och för att lätta upp detta för utomstående tråkiga inlägg bjuder jag på en illustratorbild. Ser hon lite pretto ut?

Hade hon kunnat tala hade hon gett mig en utskällning och sagt att hon inte är pretantiös per automatik bara för att hon råkar bära basker och se allmänt fransk ut. Fast jag tycker nog att hon snarare ser drag queenig ut. Å andra sidan ska jag inte neka till att jag skulle döda för sådana käkben.