Ibland får jag storhetsvansinne av liten grad, som här då jag verkligen trodde att jag skulle kunna hålla kameran stilla i en sekund. Nåja, jag har så fin tröja på mig (fast det syns inte så ni får tro mitt ord) så bilden var värd att visas ändå.
Mannen bakom mig är min fantasivän som tydligen fastnar på Den Magiska Holgans bilder.
Bazinga.
Snälla, söta grannar-eller-vart-fan-ni-nu-bor (jag har vuxit upp på landet och där är man grannar även om man bor en halvmil ifrån varandra. Jag fick snabbt veta att här i storstan är man eventuellt grannar med de som bor två trappor ner (beroende på om man haft en fight i tvättstugan eller ej)), ha gärna fest, spela gärna musik och vråla gärna som brunstiga orangutanger (no offence till alla orangutanger där ute) men snälla, söta, underbart rara grannar-eller-vart-fan-ni-nu-bor sluta spela så in i helsikes dålig musik! Jag får sår i öronen.
Edit: Hmm.. Kanske bör jag be om ursäkt här till mina grannar-vart-fan-de-nu-bor. Jag har utsatt dem för en felaktig anklagelse. De spelar inte musik. De spelar Drängarna.
Jag känner även att jag måste gå ut med en officiell ursäkt till alla orangutanger.
