I samma stund som jag yttrade orden “åh, det känns som att jag har lite flyt i mitt tecknande” dök teckningsguden ner i min hjärna och lärde mig en läxa. Man ska inte tro att man är något.

Vad jag vill ha sagt här är att det inte har blivit något tecknar på år och dar (mild överdrift), men det har inte funnits motivation, tid eller ork. Jag kan inte sätta mig ner och teckna för då piper alla miljoner böcker (ytterligare en mild överdrift, dock mer korrekt än den första) jag lånat till min uppsats att jag är en dååålig student fy mig jag borde skämmas och det här kommer vi minsann att tala om för uppsatsguden aja baja nu kommer ditt flyt att försvinna även här! Detta får mig att fundera på två saker:

1. Böcker är förbannat bra på att satsrada. Man kan tycka att böcker som innehåller alla möjliga skiljetecken borde kunna använda dessa korrekt, om så även i pipigt talspråk? Am I right?
2. Sen när har jag flyt med min uppsats? På snart fyra veckor (hjälp!) har jag bytt ämne tre gånger. TRE! Å andra sidan börjar det lossna lite, men ni ska veta att bara för att saker och ting lossnar betyder inte det att de flyter!

Jag har två rullar att skanna in. Det får bli lite fotogodis här sen. I kameran sitter den första färgrullen. Och träden blommar ännu. Häääärligt!

Min sambo säger att jag skriver obegripligt. När han säger sådana saker råkar jag aldrig lyssna.