Ställtid. Min är otroligt lång. Otrooooooooligt lååååååååång!
Åh vad inget blir gjort.
Inget alls faktiskt.
Måste konkretisera. Börjar fundera på att byta inriktning. Undrar då till vad. Utelämnar subjekt. Måste antagligen sätta igång ordentligt snart.
Åh!
När jag skrev min d-uppsats tillät jag mig inte att ha ångest, och det fungerade ganska bra.
Det fungerar inte alls nu.
Men jag är i alla fall glad över att jag lyckats hitta en parkering så nära huset. Fast snart ska jag åka iväg och då kommer någon liten djävul att ta den platsen. Det är så man blir ledsen.
Detdär med parkeringsplatser. Det känns inte bra för mig heller. Känns som en ständig stress att varje gång man lämnar en så tänker man: kommer jag någonsin hitta en såhär bra parkeringsplats igen? kommer jag någonsin hitta NÅGON parkeringsplats igen överhuvudtaget? Är jag dömd att cirkla omkring i skövde resten av mitt liv och leta efter en liten ruta att ställa min bil i?
Och nu ska Skövde minska på parkeringsplatserna.
HAHA! Ja, jag kan se det framför mig – stackars Sara åker runt, runt i Skövde i all evighet. Ibland åker hon förbi en och man vinkar glatt men allt man får som svar är en galen, bister min och fanatiska ögon. Risigt hår och avmagrade kinder och knogar som blöder har hon. Det enda hon levt på är drive-in mcdonalds för inte ens där hittar hon en parkering.
Usch, hoppas det inte blir så, haha. :)
Du som har en sån söt liten bil. Den borde ju få plats någonstans kan man tycka. Annars får du parkera den på någon annans.